Bortförklaring

Okej, det är bara att konstatera: jag misslyckades grovt med min uppgift. Men jag har faktiskt en reko ursäkt.

Ni vet de där dagarna då man bara är helt under isen? Då man vaknar 12.24, segar sig upp och fortsätter att gäspa till klockan ett då du äter frukost tillsammans med dina föräldrar som äter lunch? Du har ont i huvudet mer eller mindre hela dagen, förutom då panodilen som du tog x2 mot magont har verkat i dubbel mening. Men trots dessa tabletter sitter fortfarande lite värk kvar, typ överallt. Dagen går och nästan ingenting händer. Går en promenad till norr mälarstrand (är det ett ord?) där du delar en Cola och en G&T med din mamma och i samtalet med henne och pappa inser att läkaryrket kanske inte är ett så stort no-no trots allt (även om det typ fortfarande är off the chart). Du kommer hem kvart i elva, men övertalar din mamma att se en super-mys-pys-chick-flick-film (The Jane Austen Book Club. Mohahahaha) som kommer att sluta halv ett. Dagen slutar trots allt riktigt trevligt:) Okej, ni kanske aldrig har varit med om en exakt sådan här dag, men det har jag just. Jag har massor annat att skriva om, men hinner inte!! Klockan är nu redan HALV TVÅ och jag ska upp och spela tennis imorgon bitti... Från 11,5 h:s sömn till 7,5... It's gonna be painful. Skriver mycket mer imorgon (fast jag har mycket att göra... Hur ska jag hinna med allt??? Time will tell me)

Puss på er!